Klimakteriet. Något de flesta är bekanta med, fast ändå inte. Simpelt förklarat, komplext att genomleva. Förenklat kan man säga att kvinnan har ett förprogrammerat åldrande i kroppen. När du föds är det till viss del förutbestämt när du kommer i klimakteriet. Genom livet åker hormonnivåerna berg-och-dalbana och beroende på vilken fas du befinner dig i, uttrycker sig hormonernas toppar och dalar på olika vis. Så, vad händer egentligen när man är i klimakteriet? Hur vet man att man är i klimakteriet? Vilka symtom får man? Hur påverkar klimakteriet ditt välmående och livskvalitet?
Alla kvinnor hamnar förr eller senare i klimakteriet. Men hur vi påverkas är väldigt varierande. Många kvinnor upplever besvär som påverkar livskvalitén, medan andra inte påverkas lika mycket av de olika symtomen.
Klimakteriet sammanfaller ofta med att det händer mycket i livet. Karriären är i full gång, barnen flyttar hemifrån och du får mer tid till dig själv. För de som drabbas av besvärande symtom, värmevallningar är vanligt, kan såväl karriär som privatliv få sig en törn. Livet känns kanske inte på topp och det kan därför väldigt viktigt att söka hjälp.
På Klimakteriekollen kan du fördjupa dig inom klimakteriet. Vi berättar om hur du kan påverkas av klimakteriet och vad du kan göra åt symtom som är besvärande. Låt oss berätta mer.
Artikeln innehåller:
1. Vad är klimakteriet?
2. Klimakteriets olika faser
3. Menopaus – din sista mens
4. I vilken ålder hamnar man i klimakteriet?
5. Hur vet man om man är i klimakteriet?
6. Vad beror klimakteriet på?
7. Östrogen påverkar hela kroppen
8. Vi är alla olika– därför upplevs klimakteriet också olika
9. Exempel på vanliga symtom i samband med klimakteriet
- Värmevallningar och svettningar
- Sömnsvårigheter
- Psykiska besvär som retlighet, oro och/eller nedstämdhet
- Torra slemhinnor i underlivet, näsa och mun
- Urinvägsbesvär
- Viktuppgång
- Led- och muskelsmärtor
- Yrsel och huvudvärk
- Minskad sexlust
10. Sjunkande nivåer av östrogen kan öka risken för sjukdomar
11. När ska jag söka hjälp?
12. Vad kan jag göra själv? Egenvård vid klimakteriebesvär
13. Behandling vid torra slemhinnor i slidan
14. Behandling vid vallningar och svettningar
15. Fysisk aktivitet – kan lindra besvären och minska risken för allvarliga sjukdomar
16. Andra relaterade artiklar
Vad är klimakteriet?
Vi börjar från början genom att gå igenom vad klimakteriet är. Som ovan nämnt, föds vi alla med ett förprogrammerat åldrande och alla kvinnor kommer in i klimakteriet, även kallat övergångsåldern, vid olika tidpunkter. Kroppens hormonnivåer ser olika ut beroende av vilken fas i livet vi befinner oss.
Som flicka föds vi med flera miljoner omogna ägg i äggstockarna. Runt varje ägg finns celler som kan bilda hormoner, såsom östrogen. De tillsammans kallas för äggblåsa, eller follikel.
När vi kommer in i puberteten uppstår vanligtvis en hormonstorm. Höga nivåer av östrogen leder till bröstutveckling och inre könsorgan, samtidigt som hormonet androgen ger könsbehåring. Äggblåsorna mognar och den första ägglossningen äger rum, vilket resulterar i mens två veckor senare. Det leder i sin tur till att progesteronproduktionen i äggstockarna ökar och kvinnan får regelbunden mens.
Puberteten övergår så småningom till den mogna könsåldern. En kvinna befinner sig vanligtvis i denna fas mellan 18-45 års ålder och får omkring 400 ägglossningar. Det innebär motsvarande antal tillfällen att bli gravid (1).
Klimakteriet börjar ofta några år innan den sista mensen och varar i regel några år efter den sista mensen. Klimakteriet är alltså perioden före och efter den sista menstruationen och är en följd av att hormonnivåerna i kroppen sjunker. Detta leder till att äggstockarnas funktion gradvis minskar, äggblåsorna börjar ta slut och att mensen upphör slutligen helt.
Klimakteriet går att dela in i olika faser:
- Premenopaus – ett vanligt begrepp, även kallat förklimakteriet, som beskriver tiden precis innan klimakteriet.
- Perimenopaus – tiden kring den sista mensen, vilken inleds några år innan sista mensen, och varar ett par år efter.
- Menopaus – den sista mensen.
- Postmenopaus – tiden efter sista mensen och att den har upphört, som gäller livet ut.
Menopaus – din sista mens
Enkelt beskrivet benämns tiden kring den sista mensen (innan, under och efter) som klimakteriet, vilket börjar med att hormonnivåerna i kroppen sjunker.
Vad är första tecknet på klimakteriet?
Ett vanligt första tecken på att klimakteriet har börjat är oregelbundna blödningar, innan mensen slutligen upphör.
Ungefär sex månader efter att du hade den sista blödningen, har du troligen haft den sista menstruationen. När ett år har passerat utan mens, kan du vara säker på att den inte kommer tillbaka. Den sista mensen kallas för menopaus. Efter menopaus fortsätter äggblåsorna att bilda östrogen, men i mindre mängder. Tillverkningen av östrogen avtar successivt och ungefär fem år efter den sista mensen, är det slut på äggblåsor och kroppens östrogennivå är nu konstant låg (2).
Vid vilken ålder kommer man i klimakteriet?
Enligt svenska undersökningar har kvinnan i genomsnitt sin sista mens vid 51 års ålder. Det finns dock data som visar att detta kan inträffa alltifrån 40 till 57 års ålder (2). Undersökningarna visar också på att personer som röker får sin sista mens i genomsnitt två år tidigare än icke-rökare.
Läs mer: Klimakteriet vid 40
Hur vet man om man är i klimakteriet?
Klimakteriet eller övergångsåldern pågår vanligen mellan 5-10 år av kvinnans liv (1). Då har man räknat från första tecknet på minskad hormonproduktion, till den sista mensen. Menopausen har inträffat först efter att det har gått ett år utan mens. Under denna period kan besvären variera och vara mer eller mindre påtagliga, vilket du kan läsa mer om under “8 vanligaste symptomen vid klimakteriebesvär”.
Vad beror klimakteriet på?
Klimakteriet börjar med att produktionen av progesteron sjunker. Det i sin tur leder till att hypofysen (som styr hormonregleringen i kroppen), istället ökar produktionen av östrogen för att kompensera de sjunkande nivåerna (1).
Detta resulterar i regel i en östrogendominans och kan visa sig som oregelbundna blödningar, svullna eller ömmande bröst, vätskeansamling i kroppen eller instabilt blodtryck. Det kan även visa sig som psykiska besvär i form av depression, oro, irritation och ångest.
Östrogen påverkar hela kroppen
Östrogen är ett könshormon som finns hos både kvinnor och män i varierande mängd. De vanligaste är: östradiol, östron och östriol. Det viktigaste och mest verksamma östrogenet är östradiolet. Det bildas huvudsakligen i äggstockarna och styr fettfördelning på bröst, höfter och lår, samt utvecklingen av det kvinnliga könsorganet, fertilitet och uppbyggnad av skelett.
Östrogenet har effekt på flera olika vävnader och organ hos både kvinnor och män. Hormonet har kort beskrivet en stor betydande roll för skelettets hållfasthet, positiv effekt på inlärning och minne, skyddande effekt på vårt hjärt-kärlsystem, kontroll av vår ämnesomsättning samt påverkar vårt immunsystem. Hos kvinnor är östrogen också betydelsefullt för utveckling och funktion av fortplantningssystemet.
Tids nog avtar östrogendominansen, efter att kroppen har försökt kompensera för bristen på progesteron, vilket innebär att även östrogennivån i kroppen sjunker. När det händer, kommer i regel de vanligaste symtomen på klimakteriebesvär. Likväl som östrogen påverkar kroppens utveckling, påverkar de sjunkande nivåerna av östrogen hela kroppen när vi når klimakteriet (3). Vid 60 års ålder har i regel en kvinnas nivåer av östrogen sjunkit till en nivå lägre än den hos en man (1).
Vi är alla olika – så även klimakteriet
Du, precis som varje kvinna, är unik. Symtombilden i klimakteriet varierar därför från kvinna till kvinna och håller i sig olika länge för alla. En del kvinnor går igenom klimakteriet utan att påverkas nämnvärt, medan andra kvinnor upplever att de får flera besvär som påverkar livskvalitén.
Bland alla som upplever någon form av besvär i klimakteriet, tycker många att ett symtom är nog. Dock besväras många kvinnor av flera olika symtom.
Exempel på vanliga symtom i samband med klimakteriet
Symtom och besvär i klimakteriet är vanligt förekommande från slutet av 40- till början av 50-årsåldern. Vissa symptom är vanligare, andra mindre vanliga. Enligt en brittisk undersökning (4), som gjordes 2016 bland kvinnor i klimakteriet, hade kvinnorna i genomsnitt sju olika besvär. De vanligaste symtomen var värmevallningar och svettningar på natten.
I en Novus-undersökning från 2019 intervjuades svenska kvinnor om hur de upplever sina klimakteriebesvär. På frågan “Vilka av följande klimakteriebesvär upplever du/har du upplevt i någon utsträckning?” Svaren fördelade sig enligt följande:
- 43% Värmevallningar
- 35% Svettningar
- 30% Sömnsvårigheter
- 25% Torra och sköra slemhinnor i underlivet
- 25% Viktökning
- 21% Irritabilitet och nedstämdhet
- 19% Humörsvängningar
- 15% Ledvärk
- 3% Inget av ovanstående besvär
- 25% Har inte varit i klimakteriet än
- 8% Upplever/upplevde inga klimakteriebesvär
- 4% Vet ej
Nedan går vi igenom de vanligaste symtomen, varför de uppstår och hur de kan upplevas.
1. Värmevallningar och svettningar
Värmevallningar och svettningar är de mest kända symtomen hos kvinnor i klimakteriet. De uppstår troligen grund av att hjärnans reglering av kroppstemperaturen kommer i obalans på grund av den avtagande östrogenproduktionen (1).
Värmevallningar kan upplevas som en våg av plötslig värme genom kroppen som vanligen börjar i höjd med bröstet, för att sedan skölja vidare upp över halsen, ansiktet och hårfästet. Vanligtvis följs värmevallningar av svettningar som i regel brukar vara något mindre än ett par minuter. En annan följd av obalanserad reglering av kroppstemperatur kan också vara frossa.
Enligt en brittisk undersökning (4), upplever 79% av kvinnorna att de besväras av vallningar och 70% av svettningar. Mer än en tredjedel anser att de upplevda besvären påverkar såväl arbetssituation som relationernen till familjen.
I vår webbshop hittar du produkter som kan vara till effektiv hjälp mot vallningar och svettningar i klimakteriet.
2. Sömnsvårigheter
Sömnproblem är vanligt förekommande i samband med värmevallningar, eftersom de vanligtvis inträffar under natten. Under klimakteriet är det med andra ord relativt vanligt med sömnproblem och då oftast på grund av nattliga svettningar. Till sömnsvårigheterna hör även att du vaknar tidigare och har svårigheter att somna om. Sömnen påverkar i stor grad hur vi mår och långvariga sömnproblem kan i sin tur påverka energinivån och vår mentala kapacitet.
Läs mer: Säg adjö till trötthet i klimakteriet: Hur du ökar dina energinivåer på ett naturligt sätt
3. Psykiska besvär som retlighet, oro och/eller nedstämdhet
Den rubbade hormonbalansen kan påverka humöret i varierande utsträckning i klimakteriet. Du kan uppleva psykiska besvär som lättretlighet, oro, nedstämdhet och/eller humörsvängningar. Får du dessutom inte den sömn du behöver, får kroppen och psyket inte heller chansen att återhämta sig. Därför är det inte konstigt om psykiska besvär som dessa förstärks om du inte får sova riktigt.
Läs mer: Ångest vid klimakteriet – hur minska risken
4. Torra slemhinnor i underlivet, näsa och mun
När produktionen av östrogen avtar, minskar uppbyggnaden av slemhinnorna vilket leder till att många kvinnor drabbas av torra slemhinnor. Sköra och torra slemhinnor i underlivet benämns ibland som atrofiska, vilket kommer från ordet atrofi som betyder tillbakabildning eller förtvining (6).
Bristen på östrogen gör således att vävnaderna i slidan och urinvägarna blir tunnare under klimakteriet, vilket orsakar torrhet, klåda och sveda i underlivet. Det kan i sin tur orsaka smärta eller blödningar vid samlag.
Denna atrofi, gäller inte bara slemhinnorna i underlivet utan är något som påverkar alla kroppens slemhinnor såsom munnen, näsan och ögonen.
Torra slemhinnor kan ofta upplevas smärtsamt men det är onödigt att lida eftersom det finns hjälp att få. I vårt produktutbud finns receptfria produkter som kan hjälpa dig att lindra dina besvär.
5. Urinvägsbesvär
I takt med att slemhinnorna blir tunnare, samt att musklerna runt slidan och urinröret blir svagare, kan det bli svårare att hålla tätt och urinvägsinfektioner kan bli ett vanligt förekommande klimakteriebesvär. Du kan till exempel känna dig mer kissnödig eller uppleva att det kan göra ont eller svida när du kissar.
Enligt en studie från Karolinska Institutet (8) finns en ökad risk bland kvinnor i klimakteriet att få återkommande urinvägsinfektioner, vilket har satts i samband med de sjunkande östrogennivåerna. De låga nivåerna av östrogen gör slemhinnorna sköra och mindre motståndskraftiga mot bakterier, som i sin tur orsakar infektion.
6. Viktuppgång
I klimakteriet, eller övergångsåldern, ändras ofta fördelningen av fett i kroppen och det är lättare att gå upp i vikt. Mer fett kan lagras på magen, istället för på rumpa och lår.
Orsaken är återigen de hormonella förändringar som sker i kroppen. Har du dessutom problem med sömnen blir följderna ofta minskad insulinkänslighet och ökad hungerkänsla, vilket beror på att hungerhormonet ghrelin ökar och mättnadshormonet leptin minskar (1).
En annan orsak till viktuppgång kan vara att du har mindre energi och drar ner på den träning som din kropp är van vid. Att fortsätta att röra på sig och att lägga in styrketräning är alltid en bra investering i sin hälsa men kanske särskilt vid klimakteriet.
7. Led- och muskelsmärtor
Eftersom hormoner är ett unikt smörjmedel för muskler och leder, så är det inte konstigt att uppleva stela, smärtande och ömmande leder i samband med klimakteriet då dina hormonnivåer sjunker.
8. Yrsel och huvudvärk
Hjärnan tar hela tiden emot kemiska signaler och när hormonnivåerna sjunker påverkas dessa. Övergångsåldern är förenad med ökade nivåer av insulin och kortisol, vilket är en kombination som påverkar blodtrycket och därav kan orsaka yrsel och huvudvärk.
9. Minskad sexlust
Sexlusten påverkas av flera faktorer och är beroende av att du känner dig frisk och fräsch. Flera symtom under klimakteriet kan bidra till att sexlusten minskar. Om du inte sover ordentligt på grund av vallningar och svettningar, eller har torra slemhinnor som orsakar smärta vid samlag är det inte konstigt att sexlusten avtar.
Sjunkande nivåer av östrogen kan öka risken för sjukdomar
En låg nivå av östrogen och progesteron kan under klimakteriet leda till symtom och besvär som vi tidigare nämnt, vilket i sin tur kan påverka flera system i kroppen.
Läs mer: Naturlig lindring för klimakteriebesvär: Progesteronkräm för kvinnor i övergångsåldern
Båda hormonerna har en antiinflammatorisk verkan i kroppen och en låg nivå av dessa påverkar kroppen. Detta är någonting som inte alltid märks men de minskade nivåerna av könshormoner ger en ökad risk för till exempel hjärt- och kärlsjukdom, benskörhet (osteoporos), diabetes, kognitiv försämring, demens och Alzheimer (6). Därför är det extra viktigt att få rätt hjälp tidigt. Det finns mycket man kan göra för att må bättre.
När ska jag söka hjälp?
Eftersom klimakteriet påverkar hela kroppen och sjunkande hormonnivåer kan ge kraftiga symptom, kan det leda till att du inte riktigt känner igen dig själv, att sådant som tidigare gav energi nu dränerar energi och att mycket känns både jobbigt och hopplöst.
Om du känner igen dig ska du veta att dessa känslor inte är något du ska behöva uthärda och leva med.
Vid besvär finns det effektiv hjälp att få och mycket kan du göra på egen hand för att lindra symtomen. Ett första steg kan vara att utforska receptfria behandlingsalternativ samt fokusera på sunda levnadsvanor för att mildra besvären.
Samtidigt är det viktigt att fastslå att du alltid ska rådfråga din läkare eller gynekolog om vilken eller vilka behandlingar som är rätt för just dig. Där kan du ställa frågor om läkemedel, receptbelagda samt icke receptbelagda, för att matcha de klimakteriebesvär du upplever med en lämplig behandling.
Har du kraftiga besvär kan en läkare bedöma om behandling med hormoner är nödvändigt. Dessa läkemedel skrivs ut av din läkare och finns både i form av läkemedel som verkar centralt i hela kroppen eller lokalt i exempelvis slidan. Men dessa hormonläkemedel behöver inte vara ett förstahandsval (5).
Din läkare kan även landa i en bedömning att dina klimakteriebesvär kan behandlas utan hormoner, och kan ge råd om andra receptfria metoder eller behandlingar.
Genom att söka hjälp hos en läkare eller gynekolog, kan de berätta mer detaljerat om effekter, eventuella biverkningar och bedöma vilka behandlingar eller läkemedel som kan passa dig bäst. Se därför till att söka hjälp för att få rätt behandling.
Vad kan jag göra själv? Egenvård vid klimakteriebesvär
På Klimakteriekollen har vi samlat information som vi hoppas kan hjälpa dig som upplever besvärande symtom i klimakteriet. Vi har även en webbshop där vi uteslutande samlat produkter som ska hjälpa dig att lindra de klimakteriebesvär du upplever. Allt för att få en bättre livskvalité.
Det är viktigt att ha i åtanke att en behandlingsmetod som fungerar för en kvinna kanske inte fungerar för någon annan och vise versa. Alla kvinnor upplever klimakteriet på olika sätt och därför har vi olika behov och förutsättningar där behandlingar fungerar olika bra.
Behandling vid torra slemhinnor i slidan
Enligt Novus-undersökningen (7), anser 54 procent av svenska kvinnor att det är viktigt med metoder som är hormonfria. Viktigt att understryka, är dock att det alltid är bra att kontakta vården för att få bästa möjliga hjälp att utreda dina klimakteriebesvär, och eventuellt behandla dem.
För dig som upplever torra slemhinnor i slidan och inte vill använda hormonbaserad behandling, finns hormonfria intimkrämer och geler för lokal användning vid vaginal torrhet. På Klimakteriekollen vill vi att du ska må så bra som möjligt i klimakteriet och därför kan vi erbjuda ett receptfritt produktsortiment, vilka vi hoppas kan hjälpa dig med dina upplevda besvär.
Behandling vid vallningar och svettningar
Besväras du av vallningar och svettningar finns receptfria kosttillskott som är växtbaserade med östrogenliknande effekt. Dessa kallas för fytoöstrogener och är inte lika effektiva som östrogen, men där man i studier sett att det troligtvis inte innebär någon ökad risk för bröstcancer (2). Däremot bör du inte använda läkemedel som är baserade på fytoöstrogener mer än ett par månader, utan att rådfråga din läkare.
Det finns även behandlingsalternativ som är helt hormonfria och därmed inte baserade på vare sig östrogen eller fytoöstrogener. Dessa baseras i stället på renat pollenextrakt.
Renat pollenextrakt innebär att det yttre skalet på pollenkornet, det som orsakar allergiska besvär, har tagits bort med en väl beprövad metod. När skalet avlägsnas blir de aktiva ämnena i kornet mer tillgängliga för kroppen och kan öka välmåendet, samt minska vallningar, under klimakteriet.
Fysisk aktivitet – kan lindra besvären och minska risken för allvarliga sjukdomar
Fysisk aktivitet ger en rad hälsovinster, oavsett ålder. Genom fysisk aktivitet kan du lindra framför allt värmevallningar, svettningar och psykiska besvär såsom nedstämdhet (5). Motion är också viktigt i förebyggande syfte då det stärker både hjärta, skelett och muskler.
Det finns även ett påvisat samband att fysisk aktivitet minskar risken för andra sjukdomar som exempelvis hjärt-och kärlsjukdom, cancer, diabetes typ 2 och depression. Att regelbundet motionera är således en viktig del vid behandling i samband med klimakteriet och gäller pulshöjande aktiviteter för en bättre kondition och ett starkare hjärta, samt balans- och styrketräning.
Andra relaterade artiklar. Läs även:
- Vad händer i kroppen när man kommer i klimakteriet?
- Varför mår jag såhär? 8 vanligaste symptomen vid klimakteriebesvär
Referenser:
- Löfqvist H, Hormonkarusellen, Fakta och myter om klimakteriebehandling, Hildemarias förlag, 2019.
- 1177 Vårdguiden: https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/klimakteriet/
- Klimakteriepodden, avsnitt 135, “Så börjar det” med Hilde Löfqvist: https://www.klimakteriepodden.se/avsnitt/135vagen-in-i-klimakteriet/
- The British Menopause Society, Women’s experience of menopause in Great Britain survey, 2016: https://thebms.org.uk/wp-content/uploads/2020/09/BMS-NationalSurvey-SEPT2020-B.pdf
- Socialstyrelsen, Levnadsvanor och klimakteriet, Augusti 2020: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/levnadsvanor-och-klimakteriet-infoblad.pdf
- Rylander E, Strand E, Underlivet under livet, Pfizer, 2014.
- Undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Sérélys (Exeltis) under 3–9 oktober, 2019, baserad på totalt 1000 webbintervjuer genomförda i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel bland ett riksrepresentativt urval av kvinnor i åldern 40–65 år.
- “Estrogen Supports Urothelial Defense Mechanisms”, Petra Lüthje, Hanna Brauner, Nubia L. Ramos, Amanda Övregaard, Regine Gläser, Angelica Lindén Hirschberg, Pontus Aspenström, Annelie Brauner, Science Translation19 juni, 2013.